Abessinier

foto: Eivor Rasehorn

Abessiniern har ett vilt utseende och rör sig som ett lejon.
Den är en jämförelsevis gammal ras. I slutet av 1800-talet
registrerades den första abessiniern i England. Redan på 1930-talet
kom enstaka abessinier till Skandinavien.
Eftersom abessiniern liknar katter på bilder från gamla Egypten
påstås det ibland att den härstammar från Egyptens heliga katter.
Romarna tog hem katter från Egypten på sina resor och de hade ofta
katter med sig när de reste omkring. Det tickade anlaget kan ha
införts till England på detta vis. Anlaget bevarades inom huskattstammen
tills uppfödare tog det till vara.
Speciellt tickad päls Abessinierns tickade päls är ett kännetecken.
Varje hårstrå är bandat i två färger, för en viltfärgad abessinier i
svart och aprikos. Sorrel heter den andra vanliga färgen, som ser
kopparröd ut och där tickningen är i brunrött och aprikos.
Blå abessinier är tickade i blågrått och beige och fawn ser
rosabeige ut med sin tickning i mörkbeige och beige. Det finns även
fyra silvervarianter där aprikos respektive beige är utbytt mot silver.
Den är en elegant korthårig katt med mjuka linjer. Ögonen ser ut som
glada lysande mandlar markerade av en naturlig eye-liner. Örontofsar
liksom stövlar på bakbenen är önskvärt. Abessiniern är en lättskött ras.
Till utställning klipper man klorna, gör rent öronen och drar några
tag med fuktigt sämskskinn över ryggen på katten.
Abessinierna brukar vara matglada, speciellt i den maten som finns på
ägarens tallrik. Den har ett lågmält läte och honorna är inte speciellt
högljudda ens vid löpning. De brukar vara utpräglade jaktkatter som
tycker om att jaga nattfjärilar eller leka tafatt.

Abessiniern är mycket sällskaplig, den tyr sig gärna till en person
men är vänlig mot alla. Den är en aktiv, nyfiken katt och ofta i rörelse.
Överhuvudtaget är den med när det händer något i familjen. Den är ganska
lydig och läraktig, speciellt om den har nytta av det, och är lätt att lära
gå i sele och koppel. Abessinier - ägaren brukar ha samma svar på frågorna;
vad är det bästa med katten och vad är det sämsta med katten.
Svaret brukar vara - den är med överallt.
Abessiniern kan ibland vara som ett plåster eller frimärke.
För några år sedan kom det ut en serie frimärken med bland annat en
abessinier, något som abessinier - ägaren tyckte var mycket passande.
För tio år sedan hade sjukdomen PRA (progressiv Retinal Atrofi -
fortskridande förtvining av näthinnan) slagit hårt mot den
svenska abessinierstammen. PRA är en ärftlig recessiv ögonsjukdom
som leder till blindhet. För att bekämpa sjukdomen ögonlyses alla
tänkta avelsdjur och misstänkta anlagsbärare används inte i avel.
Många av de mycket vackra abessinier, som fann för 15 år sedan hade
tyvärr PRA och man fick använda sämre avelsmaterial i kampen mot PRA.
Idag finns det åter mycket snygga abessinier, nu utan PRA, tack vare
konsekvent avelsarbete och några importer. Seriösa uppfödare
ögonspeglar fortfarande sina avelsdjur men får i stort sett alltid
glädjande besked.

Bengal

Mycket aktiv katt även som vuxen, lekfull, påhittig och rolig.
Tillgiven sin ägare, läraktig och intelligent. Bengalkatten
är en tamkatt och resultatet av blandningen av det tama och det
vilda. Raserna som använts för att få fram Bengal katten är
Asian leopard katt eller som den också kallas Dvärgtigerkatt
(Felis Bengalensis) och bl. a Egyptisk Mau.
Efter många års omsorgsfullt arbete och studier och genitik,
är Bengal katten i dag en godkänd ras. Arbetet med denna ras
började någon gång på -60 talet. Bengalen skall så mycket som
möjligt likna den vilda leopard katten.
Uppfödarna strävar efter att bibehålla gener från det vilda,
okänt hos tamkatter så som ultra mjuk päls, glitter (ett ovanligt
framträdande av ett guldskimmer på yttersta hårtoppen),
rosettliknande spottar (som hos en leopard päls) eller tvåfärgade
spottar och ljust färgade magar.
Bengalen är fullständigt pålitlig och behöver bli omskött och
ompysslad av en människa som vilken katt som helst.
Det den bär med sig från det vilda är supereffektiv hörsel,
syn och känsliga morrhår, den har kamouflagefärgad päls och har
muskulös kropp och den är intelligent.
Bengalen är också en aktiv katt, inte så mycket för att bli
buren eller sitta i knät. Men den vill vara med och gärna hålla
koll på vad man gör, kanske hjälpa till........

Bengalkatten är en inomhus katt. Temperametet skall vara stabilt.
Bengalen skall vara trygg och alert, nyfiken, vänlig och en mycket
social katt. Bengaler älskar vatten, hoppar kanske i badkaret när
någon tar ett bad. Gillar att hämta saker, liknar mycket en hund
i sitt sätt att vara. Bengalen är en aktiv katt och mycket social
mot både människor stora som små och även andra djur. Dom gillar
att få mycket uppmärksamhet. Bengalen är en tystlåten katt men
kan vara "pratsjuk" i bland med sin ägare.
Bengalen kan lära sig gå i koppel, där den
kan utforska nya vyer, eller resa i bilen, den blir inte
förskräckt av nya miljöer.

Birma

Brittisk korthår

Den brittiska korthårskatten var i slutet på 1800-talet den
populäraste raskatten i England. Som på andra ställen i världen
föll rasen brittiskt korthår lite i popularitet på grund av att
persern blev allt mer omtyckt. I Sverige fanns det till en början
tre kattraser där man tagit vara på ursprungskatten; chartreux,
brittiskt korthår och europé. Chartreux som kom från Frankrike,
försvann snabbt på grund av karantänsbestämmelser. Rasernas
brittiskt korthår och europé hölls först isär, sedan slog man ihop
dem till en ras - europeisk korthår. Detta var inte bra för någon av raserna,
och det fanns flera olika åsikter om hur man skulle avla.
I början av 1980-talet separerade man äntligen raserna på nytt.

Detta är katten som ser ut som en teddybjörn; stor, rund och
kraftig. Katterna är ganska stora och tunga, hanarna väger
mellan 4 och 8 kilo och honorna lite mindre. Nertill på kinderna
och under hakan finns ofta två stora påsar, vilket är ett särdrag
för rasen. Ögonen ska vara stora, runda och sitta brett isär
samt ha stark färg. Öronen är små och runda. Den har inget stop,
brytning vid näsan, som persern. Pälsen är kort, tät och plyschaktig
med underull. Den är godkänd i en mängd färger och mönster.
Den kan vara enfärgad eller mönstrad. Mönstret kan vara tigré (randig),
tabby (marmorerad) eller spotted (prickig). Eller vitfläckig.
Den är också godkänd i silverfärger exempelvis chinchillafärgad
där enbart hårspetsen är färgad. De flesta färgvarianter ska ha
orange ögon, men några ska ha gröna ögon. Vita eller katter med
mycket vitt kan förutom orange ögon ha blå eller oddeyed
(ett blått och ett orange). Perser har parats in bland
brittisk korthår för att förbättra typ och päls. Då rasen exotic
(korthårig perser) godkändes upphörde dessa parningar nästan helt.
Britten som man säger till vardags är lugn, vänlig och tystlåten.
Det är katten som inte skulle komma på tanken att hoppa högst
upp på bokhyllan. Den är sund och lättskött. Eftersom katten
är ett resultat av att man tagit vara på den brittiska
korthårskatten tål den det svenska klimatet ganska bra.
De flesta brittiska korthår lever dock som innekatter och
trivs utmärkt med detta. Idag är brittisk korthår en av de
till antalet största korthårsraserna i Sverige.

Burma

Katter som liknar burman har länge funnits i Burma, Thailand och Indien.
År 1930 kom katten Wong Mau från Burma till USA. Hon väckte stort
uppseende med sin korta glänsande bruna päls och sina lysande gula ögon.
En intresserad grupp vetenskapsmän och erfarna uppfödare började
avla på katten. Då hon var den enda i sitt slag beslöt de att para
henne med en siames. Det tog år av arbete att få fram rena burmor.
1936 godkändes burman av amerikanska kattförbundet CFA. 1957 kom den
första burman till Sverige. Burman är en elegant katt. Pälsen är kort,
sidenglänsande och tättliggande utan underull. Katten är mycket muskulös.
Den väger betydligt mer än dess utseende tyder på.
Burman är en glad katt som älskar alla. Den kan ibland ha svårt att
sysselsätta sig själv. Den vill gärna ha sällskap och går bra ihop med barn,
hund och andra katter. Burman vill ah mycket stimulans och trivs ofta
inte som ensamkatt. Burman älskar människor. Den ligger gärna i knä,
inte bara i mattes eller husses. Den brukar charma gäster genom att
snabbt slå sig ner i deras varma knän. Överhuvudtaget tycker den mycket
om värme och kan sommartid ligga på ett solhett plåttak.
Vintertid ligger den gärna i närheten av ett varmt element eller på
värmedyna. Men ligger burman med sin temperaturkänsliga päls alltför
mycket på magen på en värmedyna får den ljusare mage.
Tyvärr löper burmahonorna ofta, gärna, tidigt och högljutt.
Lösningen är att sällskapskatten kastreras och avelshonan får P-piller
mellan kullarna.

Europe´

Skrålle

Europén är den ursprungliga nordeuropeiska tamkatten i registrerad tappning.
Européns grova kroppsbyggnad och täta päls är en naturlig anpassning
till det bistrare klimat som finns i norra Europa. Tamkatten har varit
känd i endast ca 5000 år. Vildkatter sökte sig då till människorna
och maten - råttorna. Människan upptäckte att hon kunde ha nytta av katten.
För ca 2500 år sedan kom katten från Mellanöstern till Europa. Tidigare
har man i Europa haft husorm eller husiller mot råttorna men de
föredrog snabbt den charmerande katten.

I Sverige fanns det till en början tre kattraser där man tagit
vara på ursprungskatten; chartreux, brittiskt korthår och europé.
Importen av chartreux från Frankrike stoppades på grund av
karantänsbestämmelser. Raserna brittiskt korthår och europé hölls först isär,
sedan slog man ihop dem till en ras - europeiskt korthår.
Den gemensamma aveln var framför allt inte bra för europén.
På svenskt initiativ fick europén 1981 en egen standard och de tre
raserna separerades 1982. Före andra världskriget var de flesta huskatter
i Sverige av den ursprungliga europeiska typen. Gradvis ökade dock
andelen främmande raser i huskattstammen, och nu har största delen
av huskatterna främmande ras inblandad.

Europén är en mycket vänlig och tillgiven katt. Den är nyfiken och
förnöjsam. Den är mycket tillgiven mor i familjen men lite reserverad
mot främlingar. Rasen trivs utmärkt som innekatt, om den har sällskap
och sysselsättning.
Europén är en till antalet liten ras, men det finns all anledning att
den ska öka betydligt då det är en mycket trevlig katt både till
psyke och utseende.

Huskatt

Tussan

Russian Blue

Skogskatt

Trulls

Turkisk Van

Ramses